Uppbygglig litteratur

Tillbringade natten med att läsa om Kenneth Angers (egentligen, ehrm, "underground-filmare", vad nu det innebär) Hollywood, Babylon. Uppenbarligen fanns det under flera år ett enormt fake-Babylon, inklusive vita marmorelefanter i megaformat, som byggts till filmen Intolerance av D.W. Griffith 1916. När filmen var färdigfilmad orkade ingen riva Babylon, så där stod det i korsningen Sunset/Hollywood Boulevard och förföll. Ah, life imitating art. Art imitating life?
Intolerance var en sån där fantastisk storfilm med typ 11000 statister i Princess Leia-bikinis och eunucker som fläktar drottningen med palmblad och storstjärnor som med dagens mått led av kraftig obesitas. Eller, det var nog underförstått att killarna med palmbladen INTE var eunucker utan mer som Jockso i Fräcka Fredag med Malena. Ett program vi alla minns och saknar.
Robert Mitchums fängelsevistelse för marijuanainnehav, Rudolph Valentinos gigantiska marmordildo som han skänkte till sin älskare (som senare hittades död med dildon nertryckt i halsen), Lana Turners dotter Cheryl som knivmördar mammas älskare, ett fascinerande antal självmord (inklusive Lupe Velez tragiska drunkning i toalettstolen när hon skulle spy upp 200 Seconal (måste vara världens mest förödmjukande död)), Charlie Chaplins grooming av en åttaårig flicka tills hon blev giftasvuxen - och visade sig vara ett riktigt stolpskott - well, över huvudtaget Charlie Chaplins uppenbara pedofili, Fatty Arbuckle som mördar en ung starlet genom att trycka upp en champagneflaska down south... och så vidare; juicier och juicier.
Det var bättre förr helt enkelt.