It's like goth

Jag är ju, till motsatsen är bevisad, faktiskt doktor i både det ena (M.D.) och det andra (Ph.D). Min syn är dessutom bedrövlig (höger öga: -9.5, vänster öga -8.5). Jag snöar in på saker som Alan Turing eller rundmaskar, men kan inte sitta stilla genom en hel biofilm. (Nu märker jag att det verkar som om jag försöker berätta att jag har Aspergers syndrom, men jag HAR inte det. Vad jag däremot HAR är en magnifik uppmärksamhetsstörning; fast jag föredrar att tänka på det som en magnifik förmåga till multi-tasking).

I själva verket ville jag bara kokettera med att jag är en nörd och förklara varför jag en vacker dag som denna sitter och random-söker på data basen MedLine. Jag är så otroligt fascinerad av de underliga projekt socialt inkompetenta personer som jag dedikerar sina liv till. Låt mig visa några exempel:

1. The mental health literacy of rural adolescents: Emo subculture and SMS texting av två snubbar från Australien.

Jag ser framför mig två lite för gamla goter på någon socialmedicinsk instutition som vill ut och "vara nere" med ungdomarna. De tycker det där med emo är grymt, för det är en subkultur, "nästan som vi med Sisters of Mercy och dom; men det här med SMS? Kan det verkligen vara bra?

Det fanns ju inte när vi var unga. Då skickade vi blandband till varandra. Det var tider det."

En del frågor väcks onekligen. Vem BETALAR för den här forskningen? Telefonbolagen? H&M? Vem GAGNAS av den här forskningen? Förmodligen är svaret "ingen alls". Särskilt när studiens slutsats är denna: "CONCLUSIONS: The impact of Emo subculture and SMS texting on mental health literacy requires further exploration."

Faktum är att jag kan faktiskt inte komma på någonting som MINDRE "requires further exploration" som hur emo eller SMS påverkar lantlig ungdoms psykiska hälsa. Det skulle möjligen vara nästa artikel:

2. Sex and sport: chlamydia screening in rural sporting clubs.

Jag orkar inte ens kommentera onödvändigheten av den ovanstående undersökningen som OCKSÅ är gjord i Australien. De verkar ha lite av en hang-up på "rurala områden".

Det HÄR är dock en artikel som förtjänar all uppmärksamhet den kan få. Jag tänker därför citera hela inledningen till det festliga "abstractet" till artikeln (ett abstract är en sammanfattning av syfte, utförande, resultat och slutsats av den gjorda studien):

3. Crime scene investigation (as seen on TV).

A mysterious green ooze is injected into a brightly illuminated and humming machine; 10s later, a printout containing a complete biography of the substance is at the fingertips of an attractive young investigator who exclaims "we found it!" We have all seen this event occur countless times on any and all of the three CSI dramas, Cold Cases, Crossing Jordans, and many more...

Författaren till ovanstående studie aspirerar nog i själva verket på att få skriva synopsis till forensiska TV-serier men misslyckades i Creative Writing 101 och tvingades bli biomedicinare. Nu viger han sin karriär åt att underminera all ev. trovärdighet i samma TV-serier. "That'll show them", väser han och utbrister i ett sånt där "galen-professor"-skratt. Sen går han hem och kollar på Bones.

Okej, jag börjar bli långrandig. I alla fall; det här är artiklar jag hittat i en MEDICINSK databas. Tanken på vad jag skulle ramla över om jag sökt i den mer humaniorainriktade databasen Social Abstracts svindlar: Gökur ur ett queerperspektiv? Intertextualitet i Suzanne Vegas sångtexter? Sociala medier och Stonehenge: en jämförande studie?

Sammanfattningsvis vill jag alltså säga att all forskning bör förbjudas.